Forskarbloggen

En global våg av kritik reser sig mot Elseviers priser för forskare att publicera sig i företagets tidskrifter. Kritiken har grott under många år men har nu fått större proportioner. Särskilt efter den världsberömda matematikern Timothy Gowers kritiska blogginlägg i januari i år om Elsevier. Se mer i Gowers blogg.

Kritiken mot Elsevier växer nu snabbt. Idag är det över 6000 forskare som undertecknat uppropet, däribland många svenska forskare.

Du som är forskare, bibliotekarie, redaktör eller i övrigt har samröre med vetenskaplig publicering kan ta del av och stödja uppropet. Elsevier är ett stort företag som, enligt egen uppgift, har över 7000 anställda i över 24 länder, över 1 miljon samarbetspartners samt har kontakt med 30 miljoner forskare. Även medarbetare på Elsevier är kritiska till denna utveckling som föranlett uppropet och de stödjer själva denna aktion. Dock har de understrukit att Elseviers ledning inte kommer att reagera förrän protesterna samlar många fler forskare.

Här finns uppropet: The Cost of Knowledge.

Åtskilliga medier har uppmärksammat att Elseviers affärsmodell får negativa effekter på forskarsamhället:
The Conversation 15/2 "Academic publishing must go digital to survive"
Melville House (förlag) 15/2 "Furor over Elsevier escalates"
New York Times 13/2 "Mathematicians Organize Boycott of a Publisher"
Sveriges Radio 10/2 "Protester mot dyra tidskrifter"
ScienceInsider 1/2 "Thousands of Scientists Vow to Boycott Elsevier to Protest Journal Prices"
Tom Gowers 21/1 2012 "Elsevier - my part in its downfall"
The Guardian 29/8 2011 "Academic publishers make Murdoch look like a socialist"
The Economist 26/5 2011 "Academic publishing. Of goats and headaches - One of the best media businesses is also one of the most resented"

Av Marjatta Sikström, bibliotekarie och Thomas Neidenmark, forskarkoordinator

Biblioteket deltar i ett nationellt samverkansprojekt om författaridentifikatorer. Detta projekt kan få stor betydelse för forskares vetenskapliga publicering.

En internationellt uppmärksammad fråga som jag bevakar rör identifieringen av forskare. Antalet forskare växer i världen och det blir allt viktigare att kunna identifiera vem som skrev vad. I anledning av detta deltar också Stockholms universitet i diskussionen hur identifikatorer ska hanteras och vilka modeller som skulle passa Sverige. Bland annat i ett nationellt samverkansprojekt där Bodil Gustavsson vid universitetsbiblioteket är projektledare.

Det är önskvärt att du som är forskare deltar i en kort undersökning om hur du hanterar dina forskningsdata. Undersökningen är sammanställd av Eleonora Dagiene som är ordförande i The Association of Lithuanian Serials. Denna undersökning kommer också oss i Sverige till gagn. Resultatet av denna undersökning kommer småningom att publiceras på Forskarbloggen tillsammans med mer information om det svenska projektet och om författaridentifikatorer. Ett globalt initiativ som jag bevakar i denna fråga är Online Researcher and Contributor ID (ORCID).

Av: Thomas Neidenmark, Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek

Nya ledamöter i redaktionskommittén

2011 tillträdde jag, Thomas Neidenmark, som ordförande för Actas redaktionskommitté. Kommittén fick också två nya ledamöter. De var Barbro Blehr som är professor och prefekt på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och Helena Wulff som är professor och ställföreträdande prefekt på Socialantropologiska institutionen. Vid årsskiftet lämnade Jan Rosén kommittén efter långt och troget ledamotskap. Rosén som är professor i civilrätt har under många år bistått med sin expertis på bland annat upphovsrättsliga frågor. I väntan på att rektor utser ny representant från Juridiska fakulteten deltar Jonas Nordell i Acta-kommittén. Även Nordell är professor i civilrätt.

Ny distributör och ökad synlighet av Acta-böckerna

I redaktionskommittén fattades flera beslut som syftar till att modernisera rutinerna att publicera forskning i Acta. En stor förändring är att universitetsbiblioteket åtagit sig att distribuera Actas böcker. Detta sker genom att böckerna kan beställas direkt från bibliotekskatalogen eller Actas hemsida. I stället för att böcker trycks i stora upplagor och sedan distribueras från lager, har vi bestämt att alla böcker ska tryckas först när de beställs. Denna distribution kallas också "print-on-demand".

Utan kostnader för lagerhållning blir också böckerna billigare. Actas böcker kostar cirka 50-150 kronor idag beroende på hur lång boken är. Porto tillkommer som också beror på bokens vikt och storlek.

Det låga priset ser jag som en utmärkt möjlighet för alla som vill använda forskningen i undervisningen. Ännu mer tillgängliga blir böckerna genom ytterligare ett beslut från hösten 2011. Redaktionskommittén beslutade då att alla titlar ska fulltextpubliceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Fulltextpubliceringen Open Access innebär stor exponering för publikationerna. Erfarenheterna från vår tidigare distributör visar att de titlar som är sökbara i fulltext på Internet också hörde till dem som såldes i fler tryckta exemplar.

Vid universitetsbiblioteket håller man på att bygga en särskild nätbutik som ska effektivisera försäljning och marknadsföring av Actas titlar. Då kommer böckerna och författarna att sättas i ett helt nytt ljus inför omvärlden. I nätbutiken kommer också alla äldre Acta-böcker att kunna köpas, även de som sedan länge varit slutsålda.

Publiceringsprocessen kvalitetssäkras

I redaktionskommittén pågår ett arbete med att förenkla processen att ge ut böcker med Acta. Detta har fått bättre möjligheter med universitetsbibliotekets publiceringsavdelning. Publiceringsavdelningen har tidigare skött katalogisering och registrering i olika register, men tar nu också hand om antagning, marknadsföring och distribution. Inom kort kommer ett särskilt webb-formulär att publiceras på Actas hemsida där den som vill ge ut i Acta gör sin ansökan.

Eftersom många internationella distributörer hör av sig till oss kommer vi också att arbeta ännu mer med att kvalitetssäkra publikationerna. Exempelvis har redaktionskommittén diskuterat att skilja på avhandlingar och Acta-titlar. För att kunna registrera Acta-titlar i internationella listor, till exempel OAPEN, krävs att peer-review processen blir mer formell. Detta föreslår vi sker genom en ny rutin för antagning av avhandlingar där doktoranden får ett år på sig efter disputationen att göra ändringar utifrån de förslag på förbättringar som kan framkomma vid disputationen. Därefter granskas och antas texten till Acta. Detta skulle innebära flera fördelar i den internationella konkurrensen. En avhandling på svenska kan översättas till engelska, publiceras med nytt utseende med förädlat innehåll. Såväl avhandlingen som den nya boken registreras och distribueras som vanligt, men det är först den senare som marknadsförs genom Acta. Den som vill publicera i Acta, men inte vill göra ändringar i sin avhandling, har endast en peer review-process att vänta samt förändringar i omslagets utseende.

En tanke med den förnyade publiceringsprocessen för avhandlingar är att värna det djärva nytänkandet i forskningen och som prövas vid disputationen. Först efter disputationen engageras Actas granskning som ska syfta åt att stimulera forskarens karriär genom exponering i den internationella konkurrensen. Då är det rättvist att många års arbete ges möjlighet att förfinas. Alla detaljer i en denna process kommer att publiceras på Actas webbplats efter att samtliga inblandade har fått tycka till i frågan.

Acta är ett prestigefyllt universitetsförlag

Nyheterna som presenterats här har även medfört att vi inte längre talar om att Acta är blott skriftserier, utan säger vad Acta faktiskt är, nämligen ett professionellt universitetsförlag som ger ut högkvalitativ forskning. Detta är också fördelaktigt i den internationella konkurrensen. Exempelvis har Acta som förlag registrerats i det så kallade norska registret. I Norge används nämligen en bibliometrisk modell för analys av vetenskaplig publicering som utgår från publikationstyp och publiceringskanal. I denna modell har Acta som förlag klassificerats som en vetenskaplig kanal. Detta medför att Actas titlar åtnjuter internationell vetenskaplig prestige.

Framtiden

Håll utkik efter de senaste nyheterna på Actas webbplats eller här på Forskarbloggen. Webbplatsen förnyas i snabb takt och får i dagarna ett helt nytt utseende. Bland annat ser jag fram emot att lyfta fram universitetets forskare på Actas sida, men också genom att länka till forskningsdatabasen. Forskningsdatabasen är en viktig satsning för att lyfta universitetets forskare och forskning ut i det digitala rampljuset. En ambition som Acta delar. Kanske mest intressant blir det att se den nya nätbutiken i vilken Acta-böcker kan betalas med kort. Där ska också Actas böcker få sitt rättmätiga presentationer.

Av: Thomas Neidenmark, Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek

Vid sidan av ett tiotal vetenskapliga artiklar och lika många populärvetenskapliga har Fredrik, född 1982, gett ut boken Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år (Norstedts förlag 2009), läs recensionen i Svenska Dagbladet.

Fredrik bedriver forskning och undervisning vid det tvärvetenskapliga Centrum för medeltidsstudier. Avhandlingsprojektet, som går under arbetsnamnet "Ideologin kring kungamakten i nordiska medeltidslagar cirka 1150-1350", beskriver bland annat de kungaideologiska strömningarna i relation till den allmänna europeiska kungaideologin. Syftet med avhandlingen är att identifiera och karaktärisera eventuella nordiska särdrag och skillnader mellan de nordiska länderna.

Fredrik är väl bekant med Stockholms universitetsbibliotek. Då Historiska institutionen är förlagd i bibliotekets omedelbara närhet besöker han ofta biblioteket. Dock har det blivit färre besök på senare tid eftersom Fredrik befinner sig i slutfasen av sin doktorandtid. Fredrik känner till servicen direktleverans men har tack vare närheten till biblioteket inget behov av den. I allmänhet är Fredrik nöjd med bibliotekets tjänster som motsvarar vad man utlovar och har resurser till, säger Fredrik. Genom sitt arbete som doktorandombudsman vid studentkåren 2004-2007 har han god kunskap om bibliotekets verksamhet. En kritisk synpunkt som han har uppmärksammat är den negativa stämningen mot övergången till hylluppställning i årssviter. Det finns ett fåtal äldre forskare som arbetar helt utan dator, menar Fredrik. För egen del är han tillfredsställd med bibliotekets utbud av databaser och Fredrik är en flitig användare av bibliotekets e-resurser, men har uppmärksammat att det saknas länkar till flera Open Access-databaser som är fritt tillgängliga. Fredrik använder vid sidan av bibliotekets webbplats Google Scholar i sitt arbete.

Fredrik känner väl till Open Access, men uppfattar att kunskapen om Open Access behöver lyftas generellt bland bland i synnerhet forskare inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet. Naturvetare känner till Open Access i högre utsträckning. Angående parallellpublicering - det vill säga att både publicera på förlag och elektroniskt Open Access - menar Fredrik att de flesta forskare nog är positiva till det. Problemet är snarare upphovsrättsligt och att framförallt många större förlag inte accepterar det. När det gäller monografiavhandlingar skrivna på svenska inom särskilt humaniora är det många doktorander som vill omarbeta sina avhandlingar efter disputation och ge ut dem på ett internationellt förlag i engelsk översättning. Många förlag vill inte publicera om avhandlingen finns i Open Access även om texten där är på svenska.

Fredrik anser att biblioteket över lag har bra resurser och god service. Naturligtvis skulle inköp av fler antologier och monografier vara önskvärt. Särskilt synd tycker Fredrik det är att många viktiga nya danska och norska böcker saknas. Han menar att biblioteket i första hand ska fortsätta med sin kärnverksamhet - att införskaffa och tillgängliggöra litteratur - framför att utveckla nya servicetjänster. Då resurserna är begränsade betonar han att det är viktigt att ha en god dialog med både studenter och forskare för att kunna göra rätt prioriteringar vid inköp av litteratur. Generellt verkar det, enligt hans mening, som att rätt prioriteringar oftast görs. Själv är han särskilt nöjd med e-resurserna, som han mycket flitigt utnyttjar, men noterar samtidigt att många forskare inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet knappt alls ännu använder e-resurserna och att den litteratur som är mest relevant i många ämnen bara publiceras som tryckta monografier och antologier. Inköp av tryckt litteratur måste därför fortfarande vara högt prioriterat.

Läs mer om Fredrik Charpentier Ljungqvist

Av: Thomas Neidenmark, Forskarkoordinator Stockholms universitetsbibliotek

Eventuella ytterligare publikationer ska registreras i DiVA senast den 19 mars 2012 för att komma med i statistiken i uppföljningen av verksamhetsplanen.

Biblioteket kommer att importera poster från Web of Science (Wos) med publikationstyperna artikel och artikel, forskningsöversikt till DiVA. OBSERVERA att Web of Science inte täcker alla ämnesområden utan främst de naturvetenskapliga (kanske inte heller där heltäckande) och en del samhällsvetenskap och mycket lite humaniora. Allt som intefinns i WoS måste registreras i DiVA av institutionerna.

För frågor kontakta diva@sub.su.se