Forskarbloggen

Spåret Evidence and impact tog upp olika sätt att försöka värdera bibliotekets effekt på forskning och lärande och hitta nya sätt att mäta det. Bland annat redovisades senaste resultat från Library Impact Data Project som vill mäta vilken effekt akademiska bibliotek har på sina studenter. Man har sett att studenter med höga betyg börjar använda e-resurser tidigare på morgnarna och fortsätter med det även runt åttatiden på kvällen då dokusåporna orsakar ett fall för övriga. Skulle en sådan mätning ens vara möjlig i Sverige med tanke på integritetsreglerna? Att icke-användning av bibliotekets resurser kan vara ett av tecknen på en student som riskerar att hoppa av sina studier borde dock vara intressant för alla lärosäten och bör kunna genomföras.

Ett annat projekt har undersökt om trafiken till ett forskningsarkiv ökar när författarna till materialet lägger upp kontaktsidor på akademiska sajter som LinkedIn och academia.edu och länkar till sitt material i arkivet. Resultatet visar att länkar i Blogspot ökade trafiken mer eftersom 50-70% av trafiken kommer från Google.

I ett sådant här sammanhang märks det också att Stockholms universitetsbiblioteks arbete ligger i framkant. Särskilt efter Open Access-veckan 22-28 oktober kan man konstatera att Stockholms universitet arbetar med hur forskning kan publiceras Open Access, när många andra bibliotek, exempelvis i USA, försöker få sina lärosäten att anta en policy för Open Access.

Överlag gav konferensen en värdefull överblick av den pågående utvecklingen och nya verksamhetsområden på bibliotek.

Carl-Christian Buhr gav tydligt besked om Europakommissionens digitala agenda inför Horizon 2020 i en presentation på konferensen OpenAIRE "Enlightenment in the Knowledge Society: From Pilot to Service". Vi befinner oss enligt Buhr bortom frågan om vad och varför forskning ska publiceras Open Access. Idag handlar Open Access om tekniska lösningar. Målet är att alla forskningsresultat som finansieras med kommissionens anslag ska publiceras Open Access. Även forskningsdata ska publiceras fritt för andra att återanvända. Men för att det ska vara möjligt behövs en kraftfull infrastruktur som forskare kan använda. Om detta handlar OpenAIRE, Open Access Infrastructure for Research in Europe,  - om en utvidgad europeisk infrastruktur för forskning och forskningsdata. Idag förväntas du som har forskningsmedel - vissa forskningsområden - från Europeiska forskningsrådet eller från FP7 att registrera information om din publikation med länk till fulltexten i OpenAIRE.

På konferensen som ägde rum i Göttingen uttrycktes stor enighet kring Open Access som en snart förestående standard för vetenskaplig publicering. OpenAIRE samlar idag främst refereegranskade artiklar men ambitionen är alltså att länka forskningsdata till artiklar. Denna ambition inleddes i december 2011 och kallas OpenAIREplus.

"The project will establish an e-Infrastructure to harvest, enrich and store the metadata of Open Access scientific datasets. Innovative underlying technical structures will be deployed to support the management of and inter-linking between associated scientific data".
OpenAIREplus kommer att samordna alla DRIVER-arkiv, däribland DiVA, och innebär möjligheter för svenska forskare att använda och dela forskningsdata. Redan idag blir svenska publikationer som läggs i DiVA och som har finansierats av FP7 synliga i OpenAIRE-portalen. Det är alltså viktigt att du lägger fulltexter av dessa FP7-finansierade publikationer i DiVA.

Ambitionen att länka forskningsdata till dig som är forskare, dina projekt och dina publikationer pågår också i sverige. Exempelvis kräver Vetenskapsrådet att din forskningsansökan kompletteras med en plan för hur du ska göra forskningsdata tillgängligt. Närmast till hands för dig som är humanist, samhällsvetare eller medicinare kan vara att kommunicera med svensk nationell datatjänst, SND. Andra portaler till samarbeten kring forskningsdata som är värda uppmärksamhet är International Collaboration on Research Data Infrastructure, iCORDI och Research Data Alliance.

Det europeiska arbetet med Open Access och infrastruktursatsningar presenteras i boken Implementing Open Access Mandates in Europe: OpenAIRE Study on the Development of Open Access Repository Communities in Europe, 2012. Den finns i fulltext via Universitätsverlag Göttingen. Mer information om OpenAIRE finns på Openaccess.se.

Open Access (OA), som började växa fram som en reaktion på kraftiga prisökningar på vetenskapliga tidskrifter under 90-talet, innebär i stora drag att vetenskapliga artiklar men även andra typer av publikationer, ska göras tillgängliga på Internet så att alla kostnadsfritt får tillgång till dem. Förhoppningen är att detta ska leda till att forskningen blir mera synlig och uppmärksammad. KTH har ställt sig bakom Open Access och rektorn uppmanar därför alla forskare att sträva efter att publicera sig Open Access.

Men det finns både anhängare och motståndare till Open Access i forskningsvärlden, berättar Ulf Gedde, professor i polymera material vid Kemiskolan, KTH och redaktör för European Polymer Journal.

- På KTH är inställningen till Open Access olika beroende på ämnesområde. För de forskare som inte publicerat tidigare i stora tidskrifter och därmed inte fått så stor spridning på sina publikationer så kan OA vara något positivt. Men bland dem som har en stark tradition av att publicera i stora tidskrifter, som exempelvis för oss i kemi, är motståndet större. Det systemet fungerar alldeles utmärkt och det är få forskare som skulle vilja gå ifrån det och börja publicera sig Open Access och dessutom behöva betala för att publicera sig.

Eftersom Open Access får en allt större plats i forskningsvärlden tycker Ulf Gedde att det är bra att KTH anordnar Open Access Week.

- Det blir alltmera betydelsefullt hur vi publicerar och eftersom Open Access blir vanligare och vanligare så är det viktigt att alla forskare får veta mer om det. Jag tycker även att personer som har en ledande ställning på universiteten, som rektorerna, bör komma och lyssna.

Tillsammans med Thomas Wirth, professor i organisk kemi vid Cardiff University och redaktör för Chemistry Open, kommer Ulf Gedde medverka på måndagens seminarium "Open Access - a simple choice?" och föra en diskussion om olika aspekter av Open Access. Ett annat seminarium som Ulf Gedde tycker att forskare bör gå på är panelsamtalet på tisdagen i Aula Magna vid Stockholms universitet, då representanterna från de olika lärosätena kommer att ge sin syn på Open Access. Forskare kommer även att ges möjlighet att ställa frågor och diskutera vad Open Access innebär både för forskningen i stort och för enskilda forskare.
 
Läs mer om Open Access week

Det så kallade Strindbergsprojektet går därmed in i en ny fas. Arbetet kan nu inriktas helt på de textkritiska kommentarerna, i vilka den vetenskapliga apparat som ligger till grund för var och en av de redan utgivna texterna redovisas. 26 sådana har redan publicerats i Litteraturbanken.se, men hela 45 stycken återstår att färdigställa.

August Strindbergs Samlade Verk kan läsas i fulltext i Litteraturbanken.

Den 5-8 september ägde 17th International Conference on Science and Technology Indicators rum i Montreal, Kanada. Från Stockholms universitetsbibliotek deltog Per Ahlgren. Där presenterade jag ett paper, som jag författat tillsammans med Olle Persson, Umeå universitet: "Globalization of citations and collaboration: A study of twelve journals". Konferensen behandlade följande teman inom scientometrin, där "S&T" står för "Science & Technology", "R&D" för "Research & Development":

• Theoretical, historical, practical and social aspects of S&T indicator development and use
• Methodological aspects in the use of S&T indicators and the production of statistics
• Use of S&T indicators in R&D management and S&T strategy development and evaluation

Vissa av de papers, som presenterades på konferensen, har en tydlig koppling till min forskning och/eller är relaterade till de bibliometriska analyser, vilka utförs vid Stockholms universitet. Mer information om mitt arbete och bibliometri vid Stockholms universitet finns på den bibliometriska funktionens webbplats.