Forskarbloggen

Kommer forskarnas publikationer i framtiden enbart räknas om de ingår i de bibliometriska analyser som universiteten nu gör? Eventuellt får vi ett svar för svenska forskare i höstens kommande forskningsproposition. De bibliometriska analyserna bygger på ett urval publikationer, ofta utvalda för deras vetenskapliga kvalité. Den vetenskapliga kvalitén avgörs på flera olika sätt, ett sätt är att oberoende forskare granskar vad som ges ut inom ämnet - peer review.

 Stockholms universitetsbibliotek är med i ett projekt, "Towards Quality -Controlled OA Monographs in Sweden - Exploring the Possibilities for a Consortium-based Approach". Projektet undersöker möjligheterna för ett nationellt samarbete kring vetenskaplig granskning av monografier. Granskning i form av peer review är ett välkänt fenomen inom tidskriftsvärlden, men inte lika utbrett bland de vetenskapliga monografierna. När de bibliometriska analyserna nu anpassas till ämnen som ger ut mycket monografier, har frågan om peer review väckts på allvar. Frågan som projektet ställer sig är hur universiteten kan samarbeta för att hjälpa forskarna med granskning.

Eftersom universiteten är intresserade av att sprida sin forskning diskuteras frågan ur ett open access-perspektiv. Hur säkerställer vi att det är det granskade dokumentet som finns i universitetets digitala arkiv? Hur kan universitet och förlag hjälpas åt att göra vetenskapliga publikationer fritt tillgängliga med en hållbar ekonomisk modell? Vad innebär de här frågorna för universitetens egna förlag och publikationsserier?

 Projektet kommer att presentera ett förslag i juni 2013. Till dess kommer säkert mycket att hända, nu först får vi se vad den kommande forskningspropositionen har att säga i ämnet.

Jean-François Dechamp, EU-kommissionens Open Access Policy Officer, besöker Stockholms universitet under Stockholm Open Access Week för att hålla ett föredrag om EU-kommissionens OA-policy.

Jean-François Dechamp kommer att redogöra för kommissionens Open Access-policy och OA-kravet i det nya forskningsprogrammet. Hans föredrag kommer att äga rum i Aula Magna under eftermiddagen tisdag den 23 oktober.

Övriga programpunkter under seminariet är Stockholmsrektorernas panel där Stockholms fem stora lärosäten (SU, KTH, KI, Södertörn & Handelshögskolan) presenterar sin syn på Open Access-publicering och ett föredrag av Jason Hoyt, en av grundarna av OA-tidskriften PeerJ.

Mer detaljerad information om programmet för Stockholm Open Access Week publiceras inom kort på Stockholms universitetsbiblioteks webbplats och här på Forskarbloggen. 

Under Open Access-veckan 22-28 oktober, kommer ett öppet seminarium att hållas på Stockholms universitetsbibliotek om Creative Commons och vetenskaplig kommunikation. Föredragshållare är Mattias Klang, en av de viktigaste initiativtagarna till Creative Commons i Sverige.

Det råder ingen tvekan om att forskarvärlden står inför stora och spännande förändringar. Det har tidigare skrivits här på Forskarbloggen om att de brittiska forskningsråden RCUK nyligen uppdaterat sin Open Access policy. Det som är nytt i denna policy är bland annat den positiva hållningen till användandet av så kallade Creative Commons-licenser. 

En Creative Commons-licens är i korthet ett avtal som låter en upphovsman tala om för andra hur de får utnyttja, bearbeta och sprida upphovsmannens verk. Syftet med licensen är framför allt att underlätta en större spridning av verket för att på det sättet öka dess synlighet och räckvidd.

Exakt datum, tid och plats för det planerade Creative Commons-seminariet annonseras inom kort på Stockholms universitetsbiblioteks webbplats och här på Forskarbloggen.

EU-kommissionens nya ramprogram Horizon 2020 skiljer sig på flera sätt från det föregående FP7. Ledorden för det nya programmet är innovation och konkurrenskraft och programmet fokuserar på tre stora forskningsområden som är viktiga för Europas ekonomiska utveckling. De är spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar.

I det tidigare ramprogrammat, FP7, ingick ett pilotprojekt som innebar att anslag till vissa forskningsområden villkorade Open Access-publicering. I det kommande ramprogrammet har Open Access en central roll och är norm. Från och med 2014 måste alla artiklar som publiceras med finansiering från Horizon 2020 vara fritt tillgängliga för alla. Open Access-kravet i Horizon 2020 kan mötas på två sätt: dels att omedelbart publicera sin artikel i en Open Access-tidskrift och i efterhand få eventuella publiceringskostnader ersatta av Horizon 2020, så kallad Golden Open Access. Dels att senast sex månader efter publicering göra sin artikel digitalt tillgänglig i ett öppet arkiv, till exempel i Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA), så kallad Green Open Access. För humaniora och samhällsvetenskap gäller tolv månader.

EU-kommissionen uppmanar dessutom sina medlemsstater att införa liknande regler för sina nationella forskningsprogram. Offentligt finansierade vetenskapliga artiklar ska vara fritt tillgängliga på Internet för alla. Målet är att 60 % av de offentligt finansierade vetenskapliga artiklarna i Europa ska göras öppet tillgängliga innan 2016. Hur Sverige lever upp till denna uppmaning återstår att se. Kommer OA-frågan att finnas med i höstens forskningsproposition?