Som nyanställd vid Stockholms universitetsbibliotek
passerade jag i förra veckan 100-dagarsstrecket i tjänsten som
forskarkoordinator. Tjänsten är helt nyinrättad och sedan augusti
har jag engagerat mig med att identifiera viktiga områden för denna
tjänst samt arbetat med frågor som Stockholms
universitetsbibliotek sedan tidigare prioriterat. Exempelvis
den årliga Open Access-veckan och print-on-demand-tjänster. I detta
inlägg presenteras tjänsten forskarkoordinator som en resurs för
hela Stockholms universitet.
Vad gör en forskarkoordinator?
Som jag ser det är forskarkoordinator en funktion, ett
gränssnitt, mellan forskarna och resurserna (biblioteket). Som
sådan är det centralt att funktionen är tämligen självständig och
flexibel. Omvärldsbevakning och samarbete med andra lärosäten och
bibliotek är en huvuduppgift för en forskarkoordinator. Detta
hör till grunduppdraget som var att "utveckla, synliggöra och
kvalitetssäkra stödet och servicen till universitetets forskare".
Stödet till Stockholms universitets forskare är prioriterat men kan
i många avseenden inte särskiljas från strävanden som är gemensamma
med andra lärosäten. Exempelvis är det av stor vikt att Stockholms
universitetsbibliotek deltar i internationella samarbeten om
exempelvis forskaridentifierare, som jag tror blir en stor
förbättring för forskares vardag.
Stockholms universitetsbibliotek har stora resurser att stödja
hela forskningsprocessen. Allt från informationssökningskurser i
inledningsfasen av forskarens projekt till ett omfattande
publiceringsstöd i slutfasen. Beaktat att forskare är fysiskt och
intellektuellt mobila ser jag det som en välkommen utveckling att
fler webbaserade kurser tar form som visar bibliotekets
stödresurser. Jag ser också stora möjligheter
med universitetsbibliotekets nya webbplats (lanseras i
december 2011), samt att publiceringsstödet vid biblioteket
utvecklas till en egen avdelning.
Under dessa tre första månader har jag hunnit med en
hel del utöver att studera biblioteket. Jag ser stora möjligheter i
samarbetet med Forskningsservice och den nya forskningsdatabasen. Denna är ett välkommet
verktyg för att synliggöra forskare, deras projekt, kollegor och
publikationer. Sedan augusti har jag också lagt ned mycket tid på
Open Access-veckan
som vid Stockholms universitet blev en stor händelse med
mycket intressanta talare. Open Access är viktigt för synlighet och
spridning av våra vetenskapliga publikationer och det kommer att
vara ett återkommande ämne för forskarkoordiatorn, även om många
vid biblioteket är engagerade i ämnet.
Print-on-Demand och Acta Universitatis
Stockholmiensis
Frågan om Print-on-Demand (POD) har många år varit
aktuell vid biblioteket. När jag i september av rektor utsågs till
ordförande för Acta Universitatis Stockholmiensis (AUS), såg jag
det som nödvändigt att publiceringsstrategin förnyades. Det är för
mig högst prioriterat att AUS titlar får större spridning och
synlighet i forskarsamhället och hos allmänheten. Med den
POD-service som vi därför tagit fram vid Stockholms
universitetsbibliotek kan AUS titlar distribueras till
självkostnadspris direkt från bibliotekskatalogen. Detta blir
verklighet inom några veckor. POD kommer dels att sänka priset för
konsumenterna, och dels effektivisera processen att publicera sitt
vetenskapliga arbete för forskare genom
att universitetsbiblioteket tar ett större ansvar för
kommunikationen med externa aktörer.
Forskarbloggen - en mötesplats för forskare och
resurser
Forskarkoordinator är en resurs för hela Stockholms
universitet, och Forskarbloggen får bli en röst för alla de
strävanden vid Stockholms universitet som syftar till att
stödja och underlätta för forskare - vilka verktyg forskare
från olika discipliner behöver, vad som är på gång på
universitetet, i
Sverige och i andra länder som är viktigt för
forskare att känna till. Det rör sig både om fördjupningar i olika
frågor, som exempelvis Open Access vid Stockholms universitet,
presentationer av forskare och deras tankar kring resurser som de
behöver samt synliggörande av viktiga resurser
vid universitetsbiblioteket och mycket mer.
Har du någon fråga som är viktig eller som skulle
passa att lyftas fram i Forskarbloggen är du välkommen att höra av
dig till mig! Utöver detta inlägg kommer bloggen inte att vara en
personlig röst för forskarkoordinator, utan en mötesplats för
forskare och resurser.
Bästa hälsningar,
Thomas