Historik

Sedan 1877 har biblioteket byggt upp bok- och tidskriftssamlingar genom förvärv och donationer. Samlingen flyttades mellan olika tillfälliga lokaler för att så småningom inhysas på läroverket Norra Latins vind. Allt eftersom högskolans verksamhet blev mer omfattande ökade behovet av litteratur. Efter ett upprop 1882 strömmade det in bokdonationer, de två största kom från Det Kongelige bibliotek i Köpenhamn och från universitetet i Christiania (Oslo).

Så småningom grundades ett antal bibliotek på olika adresser i staden: Socialvetenskapliga biblioteket, Juridiska biblioteket, Humanistiska biblioteket (som fungerade som centrum för Stockholms unga intellektuella långt in på 1960-talet), samt Slaviska biblioteket.

1970-talet

1971 fick biblioteken en gemensam lokal på campus Frescati och organiserades som Stockholms universitetsbibliotek.

I och med att universitetsbiblioteket 1978 övertog förvaltningen av Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek, grundat 1739, fick biblioteket tillgång till en av Europas största specialsamlingar inom naturvetenskap, främst äldre botanik och zoologi, Linné- och Swedenborgssamlingarna och Bergianska biblioteket. Swedenborgssamlingen finns upptagen på Unescos Memory of the World-lista.

1980-talet

Huvudbiblioteket ritades av Ralph Erskine och invigdes 1983.

Stockholms universitetsbiblioteket var det första större forskningsbibliotek i Sverige som datoriserade verksamheten. Det kanadensiska bibliotekssystemet GEAC installerades 1985.

Varje år arrangerar biblioteket, i samarbete med Svenska Förläggareföreningen, The Adam Helms Lecture. Föreläsningarna hålls av internationellt intressanta företrädare för bokbranschen. Till grund för föreläsningsserien ligger Adam Helms bokbransch-historiska samling som deponerades i Stockholms universitetsbibliotek 1987. Nya inköp till samlingen finansieras gemensamt av Svenska Förläggareföreningen och biblioteket.

1990-talet

Under 90-talet tillkom Biblioteket för socialt arbete vid Sveaplan och i Kräftriket etablerades Asienbiblioteket, Matematiska biblioteket och Det virtuella biblioteket vid Företagsekonomiska institutionen.

Från 1996 är universitetsbiblioteket ett s.k. Europeiskt Dokumentationscentrum (EDC) och får material direkt från EUs institutioner. Stockholms universitetsbibliotek var nationellt ansvarsbibliotek inom området juridik mellan år 1998-2008.

1997 invigdes Geobiblioteket, en sammanslagning av de tidigare biblioteken för geografi, geologi och kvartärgeologi, i Geovetenskapens hus.

2000-talet

AlbaNovas bibliotek kom till 2001, och samma år återinvigdes Kemibiblioteket på campusområdet.

Flera filialbibliotek införlivades med huvudbiblioteket. Psykologisk-pedagogiska biblioteket, som sedan år 2000 har varit ett filialbibliotek till universitetsbiblioteket, flyttade samlingar och personal till huvudbibliotekets lokaler sommaren 2003. Under 2000-talet införlivades också Etnologiska institutionens och Musikvetenskapliga institutionens bibliotek.

2003 invigdes universitetets Learning Resource Centre som fick namnet Lärandets galleria, numera Experimentalfältet.

2010-talet

2010 gick Kemi- och Biologibiblioteken samman och bildade Arrhenuisbiblioteket.
Sommaren 2011 flyttade Lärarhögskolans bibliotek, Lärumbiblioteket, till huvudbiblioteket.

Stockholms universitetsbibliotek består för närvarande av ett huvudbibliotek och åtta filialbibliotek: JMK-biblioteket (Journalisthögskolans bibliotek), Asienbiblioteket, Matematiska biblioteket, Geobibilioteket, Biblioteket för Socialt arbete, Arrheniusbiblioteket (kemi och biologi), AlbaNovas bibliotek och Latinamerika-institutets bibliotek.

 

Publicerad: den 30 juni 2011

Sidansvarig:

Uppdaterad: den 3 januari 2012