Bibliometri

Stockholms universitets bibliometriska funktion förser huvudsakligen universitetsledningen och andra beslutsfattare inom universitetet med analyser av universitetets vetenskapliga publicering. Vi studerar publiceringsaktivitet, publikationers genomslagskraft, "impact", samt samarbete i form av sampublicering.

Bibliometri kan sägas vara det kvantitativa studiet av publikationer. Med utgångspunkt i den publicerade litteraturen studeras kunskapsproduktion och kunskapsanvändning. Följande är exempel på forskningsteman inom bibliometrin:

• Vetenskaplig prestation. Analysenheter som länder, lärosäten, institutioner, forskningsgrupper jämförs gällande produktion (producerade publikationer) och genomslagskraft (mottagna citeringar).
• Science mapping. Konstruktion av kartor i form av nätverk. Syftet kan vara att blottlägga ett visst forskningsområdes kognitiva struktur. Exempel på bibliometriska nätverk finns i figurerna 1 och 2.
• Publikationers föråldrande. Olika forskningsområdens publikationer kan jämföras med avseende på exempelvis medianlivslängd.
• Bibliometriska lagar. Uttrycker observerade regelbundenheter gällande publikationer.

Under senare år har bibliometrin, i Sverige och i flera andra länder, i ökande utsträckning kommit att användas som ett verktyg för utvärdering av forskning. I Sverige mäter Vetenskapsrådet årligen de svenska lärosätenas prestationer med hjälp av en indikator, som tar hänsyn till såväl produktion som genomslagskraft (mätt med citeringar), och forskningsresurser fördelas efter mätningarnas utfall. Vidare har ett flertal svenska lärosäten fått någon form av bibliometrisk verksamhet.

Figur 1. En del av den kontext, i vilken Peter Pagins publikationer har använts. Peter Pagin är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Figur 2. Sampubliceringsnätverk med forskare från Bert Bolin Centre for Climate Research, Stockholms universitet, som noder.

Publicerad: den 30 juni 2011

Sidansvarig:

Uppdaterad: den 26 april 2012